Krönika: Låt inte sociala medier förstöra din yogapraktik



Angelica är i grunden civilingenjör i miljö- och vattenteknik. Hon är numera också chefredaktör för Yogatrender.se, medgrundare till det medvetna yogavarumärket Skoglig, samt blivande yogalärare.

Vad vetenskapen säger

I en experimentell studie utförd 2015 av danska The Happiness Research Institute uppgav de som under en vecka slutade använda Facebook att de blev gladare, se bilden nedan. Alla i studien fick i början och i slutet av veckan svara på frågan hur nöjda de var med sitt liv, på en skala från 1-10. Hos kontrollgruppen, det vill säga de som fortsatte använda Facebook, rapporterade endast en marginell ökning. De som lät bli att använda Facebook under veckan visade däremot på en signifikant ökning av sin livsglädje. De upplevde också att de fick ett bättre socialt liv, att deras koncentration förbättrades och att de inte slösade bort sin tid lika mycket.


Källa: The Happiness Research Institute, 2015

En annan studie utfördes 2017 av brittiska the Royal Society for Public Health tillsammans med Young Health Movement. Under perioden 13 februari till 8 maj intervjuades nästan 1500 personer i åldrarna 14-24 och utifrån deras svar rankades de fem vanligaste sociala plattformarna från mest positiv till mest negativ. Facebook hamnade här på en inte så smickrande tredjeplats, medan Instagram ansågs ha störst negativ effekt på personernas mentala hälsa.

Vad är egentligen på riktigt?

Vad är det då som gör att flera av de sociala medierna verkar få oss att må sämre än vad vi skulle göra om vi inte använde dem? Förutom att de olika interaktionerna som sker på sociala medier är inne och mixtrar med kroppens belöningssystem, är det också så att det vi ser på Facebook och Instagram ofta inte visar en helt realistisk bild av verkligheten. Ofta är det en väldigt polerad bild som visas upp och ibland är det till och med helt påhittat. 2014 utförde konstnären Amalia Ulman experiment på sin Instagram (länk till CNN-artikel), där hon inlägg för inlägg skapade en fiktiv person. När hon efter några månader berättade att det hela var påhittat fick hon starka reaktioner från sina följare. De hade interagerat med henne som om hon var den personen hon visade upp på sin profil och kände sig därför förda bakom ljuset. Det var dock precis detta som hade varit syftet med experimentet: att visa hur lätt det är att skapa något som inte är verkligt och få folk att tro på det.

Annons


Kan din yogapraktik påverkas negativt av sociala medier?

Jag sticker inte under stolen med att sociala medier har sina fördelar. De ger oss möjlighet att interagera med personer som vi annars inte skulle träffa, att enkelt dela med oss av nyheter och annat som vi tycker är viktigt att nå ut med och att få den där viktiga inspirationen när motivationen tryter. Jag har dock hittat tre saker som jag tror att vi alla bör vara lite vaksamma på, speciellt när vi har en yogapraktik kopplad till våra sociala medier.

  1. Distraktion. Det finns försök som visar på att folk som tagit avstånd från sociala medier, och därmed inte längre blir distraherade i tid och otid, har upplevt ökad kreativitet och motivation. Självklart är detta individuellt, men det tål att funderas på. Vad tror du, skulle till exempel din meditationspraktik gynnas av att inte ständigt behöva brottas med notiser?

  2. Det personliga. Tanken är att vi ska komma till vår matta utan förväntning på prestation. Att röra oss som vår kropp och vårt sinne tillåter vid just det tillfället. Genom möjligheten att visa upp vår yogapraktik på sociala medier är det lätt att vi blandar in prestation: hur många gånger måste vi stå på huvudet innan vi tycker att det ser perfekt ut på bild, och räcker det verkligen att ”bara” meditera när alla andra lägger upp bilder på djupa bakåtböjningar och handståenden?

  3. Inspiration vs jämförelse. Sociala medier har, precis som jag nämnde ovan, möjliggjort det för oss att insupa inspiration från personer från hela världen. Det som kan vara farligt är att inte se när det inte längre är inspiration, utan istället har gått över i jämförelse. När vi istället för att öva på den där djupa bakåtböjningen, som vi egentligen kunde göra, istället sitter och tittar på andra som redan är där. Gärna samtidigt som vi placerar oss själva på den sämre delen av jämförelseskalan. Lägg sedan till att det dessutom är omöjligt att veta om det vi jämför med faktiskt är på riktigt.

Personliga tankar och erfarenheter

Jag gick med i Facebook för ganska exakt elva år sedan och la upp mitt konto på Instagram för snart 3 år sedan, så jag har ett par års erfarenhet av sociala medier. Det jag nu har läst i studier bekräftar mycket av det jag själv upplevt under dessa år:

  1. Andras till synes perfekta liv gjorde mig olycklig. Det gick inte många år in i mitt Facebookanvändande innan jag aktivt började dölja inlägg från vissa personer på Facebook, eftersom dessa inlägg tydligt gjorde mig ledsen och missnöjd med mitt eget liv. Trots att jag kände personerna i fråga och visste att det visade upp en polerad version av sina liv, hade jag svårt att bli av med känslan av att mitt eget liv inte var lika bra.

  2. Prestationen tog överhand. Frågan ”Hur många huvudståenden måste man göra innan det ser perfekt ut på bild?” som jag tog upp i förra avsnittet är direkt taget från mina egna erfarenheter. Jag älskar att stå på huvudet och har gjort så sedan jag lärde mig det (vilket kanske är värt att notera faktiskt var innan jag fastnat i Instagramsnurran. Jag gav mig bara den på det och höll mig till att inspireras av en person). Eftersom jag älskade att stå på huvudet blev det snabbt ett stående inslag i min yogapraktik. Någonstans passerades dock en gräns, där det gick från att vara ett roligt/härligt inslag, till att bli prestationsbaserat. Något som jag i efterhand kan tro var väntat, eftersom jag av naturen har stora krav på min egen prestation. Dock hade jag nog, utan sociala medier, inte känt mig lika tvungen att pusha mig själv att hela tiden komma på nya huvudståendevariationer för att inte riskera att folk som följde mig skulle bli uttråkade av att alltid se samma.

  3. Inspiration vs jämförelse. Instagram började för mig som ett kul sätt att spara minnen från mitt nya projekt att lära mig stå på händer. Därifrån gick det över till en outsinlig källa av inspiration som slukade många timmar, för att slutligen bli ett enormt slukhål av den dåliga typen av jämförelse. Trots att en del av min hjärna tydligt visste att det inte är rimligt att jag som precis börjat lära mig stå på händer ska jämföra mig med någon som övat på det 10 år, så kom ändå känslorna av att jag aldrig kommer att kunna vara lika bra. Nu tre år senare, kan jag stå på händer? Nej. Det är självklart inte bara till följd av sociala medier, men jag kan inte blunda för att det har haft en negativ påverkan.

  4. Det personliga. Läs gärna den sista meningen i punkt 2 igen: ”[…] inte riskera att folk skulle bli uttråkade av att alltid se samma.” Vem yogar jag egentligen för? Någonstans på vägen tappade jag tydligen bort varför jag yogar, och slutade yoga endast för min egen skull.

Annons


Är det dags för en paus?

Som jag nämnde tidigare tror och tycker jag inte att allt är dåligt med sociala medier. Om man ska sammanfatta det kort tror jag dock att många av oss måste ta steget från det slentrianmässiga scrollandet till ett aktivt val att använda de olika plattformarna. Dessutom tror jag att vi aktivt måste arbeta för att öka medvetenheten om hur sociala medier påverkar våra liv, så att vi kan lära oss att känna igen de varningssignaler som finns och agera därefter.

Så, vad kan vi göra? Jag personligen har gjort följande:

  1. Jag har stängt av alla notiser från mina appar på min telefon och även flyttat de appar jag vet att jag använder mest till en annan sida. Tanken är att det ska krävas lite mer jobb för att använda apparna.

  2. Jag har tagit ett steg tillbaka från att använda Instagram privat. Appen är raderad från min telefon, så att jag måste göra det aktiva valet att sätta mig vid datorn och titta på de konton jag är intresserad av. Med detta menar jag konton från personer som antingen verkligen betyder något för mig, eller där jag hämtar inspiration helt utan att jämföra.

  3. Även Facebookappen är raderad från min telefon, så även där måste jag göra det aktiva valet att sätta mig vid datorn. Jag har också slutat följa sidor och personer som inte tillför något positivt i mitt liv, både privat och yogarelaterat.

Om du inte känner att det här räcker, så tycker jag verkligen att det vore värt att prova att köra en ”sociala medier-detox”. Dvs helt utesluta sociala medier under en kortare eller längre tid. Därefter kan du känna efter om du vill börja använda dem (aktivt) igen eller om livet och din yogapraktik faktiskt blev lite bättre utan.

Jag vill jättegärna höra om du har egna förslag på hur man håller sociala medier på en bra nivå och gärna i relation till en yogapraktik. Och självklart, om du tyckte om artikeln, skulle jag bli jätteglad om du ville dela den med en vän! 😊.

#AngelicaHummel