Delad yogaberättelse: #3

Uppdaterad: 27 okt 2018


Det är dags att inspireras av ännu en delad yogaberättelse. Denna historia kommer från Christian som är grundare av YesYoga och driver Yoga DJ Sessions samt Yoga Radio Sessions/Yogapodden tillsammans med Curt Lundberg. Han är förutom utrikesreporter på TV4 också instruktör på Fitness24Seven och håller i yogapass på arbetsplatser, skolor mm.

Information om hur du kan bidra med din egen yogaberättelse hittar du längre ner.

Christian Wigardt om sin väg till yoga och meditation: ATT BITA SIG I SVANSEN OCH VÄCKA SOVANDE ELEFANTER

En dag för åtta år sedan ringer telefonen.

I luren hör jag en röst som är ett eko från lång tid tillbaka.

Det tar ett tag innan jag förstår vem det är - Ing-Mari, min meditations- och yogalärare 1970 när jag var 14 år och bodde i Härnösand. Det var 41 år sen sist.

Hon har noterat att jag arbetar för TV4 och frågar rakt på sak om jag vill träffa filmregissören David Lynch (Twin Peaks, Wild At Heart m m).

Det är klart jag vill. Men mer om det senare.

Efter vårt sammanträffande i samband med David Lynch, som är en av de mest vältaliga förespråkarna för Transcendental Meditation (TM), fick jag en fin, blå och vass kökskniv när jag fyllde 56 och hade 56-årskalas. Jag är ju född 56 - fiskpinnens, kalaspuffarnas och alla de kända idrottsmännens födelseår.

Tillbaka till 1970. Till lilla Härnösand kommer alltså Ing-Mari Olovsson. Här finns ett intresse för nya tankar. Hippieeran når även Västernorrland. Ett gäng medelklassungdomar, och även vissa av föräldrarna, välkomnar Ing-Mari och hon får bo och undervisa i deras hem.

Jag nappar. När jag vid en ceremoni, den s k initieringen, får mitt mantra, som är ett ord som bara är mitt och som ska användas under meditation 20 min på morgonen och 20 min på kvällen, får jag en upplevelse av en svårförklarlig kraft - jag slungas bakåt i fåtöljen. Då har jag trots kyrklig bakgrund med en farfar som präst sagt nej till att konfirmera mig, kanske typiskt för delar av en generation som sökte andliga värden men vände de etablerade trossamfunden ryggen.

På Ing-Maris meny står inte bara meditation, utan också yoga. I ett vardagsrum i ett gammalt trähus i det som kallas Östanbäcken lär hon ut yoga. Jag, som inte kunnat hoppa över en bock på skolgymnastiken och blott excellerat i att under en tid vara högstadie-tvåa i bordtennis, upptäcker till min förvåning att jag kan bli hyfsat vig genom att göra dessa övningar. En av dem är plogen. Efter ett tag kan jag, om jag så skulle vilja, bita mig själv i rumpan

.Vare sig meditation eller yoga blir under de följande åren kontinuerliga följeslagare. Jag dras till politiken, driver vänsterut, propagerar mot USA.s krig i Vietnam, kämpar för rådsocialism och anarkism. Sökandet fortsätter under en 10 månaders resa till Asien, som resulterar i boken “Möten i Asien - ur en ung luffares dagbok”. Jag söker upp olika ashram i Indien, nybildade trossamfund med rötter i det gamla. Men jag doppar bara ena foten i de olika rörelsernas ibland grumliga vatten. Jag torskar inte fullt ut, jag är inte lika fast besluten att hitta just min guru som t ex amerikanen Richard Slavin som i “The Journey Home” beskriver sin resa mot det som brukar kallas för “upplysning”. Min bok är en smoothie av reseskildring med inslag av marxism, nyandlighet och äventyr, skriven på journalistprosa.

Då och då återvänder jag till yogan och upptäcker till min förvåning att jag, efter många år, kommer ihåg de positioner som Ing-Mari lärt ut.

Åren går och jag återvänder mer kontinuerligt som elev till yogan. Den gör mig hög, kroppen sjunger, jag upplever en njutning i den djupa, intensiva stretch som yogan kan ge - den ger ett fokuserat lugn som jag vill sprida till andra. När jag bestämmer mig för att bli yogalärare kommer denna, som jag skämtsamt brukar säga, “defekt” i min hjärna väl till pass - jag har lätt för att lära mig och komma ihåg rörelser och positioner.

Idag använder jag en annan sorts meditation, vipassana, men det finns ett ordspråk som jag minns från Ing-Maris TM-initiering: “Att väcka de sovande elefanterna”. Det passar lika bra till många andra meditationsformer. När vi med olika tekniker försöker få stopp på hjärnans ständiga brus så filtrerar vi, väljer bort, extraherar. Kvar blir de sovande elefanterna, de idéer som är värda att förvaltas, de tankar som ska vara kvar till förmån för mindre viktiga.

Och hur gick det med David Lynch? Jo, resultatet finns här: https://vimeo.com/19059198

Ha en härlig dag. Vi ses på yogan.

Vill du också bidra med din yogaberättelse? Den kan vara kort eller lång, häftig eller inte. Alla berättelser har samma värde. Läs mer om hur du skickar in din berättelse här. Som tack för ditt bidrag får du ett presentkort på 100 kr hos Naturlig yoga, en webbshop med miljövänliga yogamattor i kork och yogasmycken.

Vill du inte missa några artiklar? Se då till att börja prenumerera!