Krönika: ALL INCLUSIVE YOGA

Uppdaterad: 17 feb 2019



Foto: Mårten Ekehed

Christian är grundare av YesYoga och driver Yoga DJ Sessions samt Yoga Radio Sessions/Yogapodden tillsammans med Curt Lundberg. Han är förutom utrikesreporter på TV4 också instruktör på Fitness24Seven och håller i yogapass på arbetsplatser, skolor mm.

Om yogan som fristad för dig som elev och yogalärarens ansvar för att inkludera alla. Bra att läsa för dig som vill hitta rätt nivå i ditt yogautövande. En av de största utmaningarna för mig är att kunna inkludera alla elever i ett pass, i stort sett oavsett vilken ”nivå” de befinner sig på. Jag har alla åldrar, olika förutsättningar, från benskörhet till ländryggsbesvär - you name it. Den ständiga disclaimern är: du är välkommen som du är. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Vi är alla unika individer, med helt unika egenskaper. Du är välkommen. Även om du vilar delar av passet. Du som har varit på mina pass känner igen tankegångarna: Förhandla med kroppen! Kommunicera! Är det här rätt för mig? Ska jag hålla tillbaka? Gå in och ut ur området där du känner motstånd. Långsamt. Aldrig 100 procent. Lämna några procent för justeringar (speciellt svårt för dem som är vana vid att alltid ge ALLT!). Vitsen med yogans långsamma tempo är bl a att se var gränsen går utan att gå över den. Din matta är din borg och i yogasalen är vi ensamma tillsammans. Yoga är ingen tävling. Lägg dig ner och vila om du behöver. Det gäller att hitta en balans mellan utmaning, ansträngning och acceptans av dina tillkortakommanden. Utmana dig själv och utforska dina gränser. Men kom ihåg: att göra sitt bästa är alltid gott nog. Det skiljer mycket från person till person. Att försöka komma in i en position är oftast lika mycket träning som att komma in i den. Försöker du lyfta foten i en position men inte får upp den, så blir du lika svettig som om du lyckas lyfta den. Det är inte alltid lätt att känna sig välkommen. En del lärare har ”freak-show” framme vid sitt imaginära altare och brakar på med den ena övningar svårare än den andra utan att ha koll i salen och ge de inte så vana eleverna stöd och justering. Många yogalärare är fritidslärare, de tar uppdrag inte ens som extraknäck utan kanske ibland mest för att hålla igång sin egen kropp. En yoga för läraren, inte för eleven. Det underlättar inte att en del gymföretag betalar uselt, vilket också gör att svängdörren ständigt snurrar - en lärare ut, en annan lärare in. Yogan ska vara en fristad, där det inte spelar vilken roll hur du klär dig och hur du ser ut. Kom i jeans eller kritstrecksrandigt, inga problem, men tyg i stretch är att föredra… När jag som elev kom till yogan en gång och fann yogaläraren i jeans var det befriande. ”Jag glömde mina yogakläder” sa hon, skrattade och fortsatte undervisa. Yogan ska vara en fristad, där det inte spelar någon roll om du är 22 eller 70 år. Att vara 22 är ingen garanti för att du är mer flexibel än 70-åringen. ”Oj, jag klarade det!” utropar en man som betraktar sig själv som ovig. Just han, i hela salen, klarade en rörelse som ytterst få klarade. Delvis för att hans kropp är byggd så att den passar just denna rörelse. Jag klarar det inte, men du gör det. Och tvärtom när det gäller en annan rörelse. I boken ”Your Body, Your Yoga” lär vi oss att vissa människor kan få sitta med knäna upp till öronen i skräddarställning hela livet. Det har inte med slapphet i träningen att göra utan med att hens kropp är konstituerad på detta sätt. Boken ger otaliga exempel på just detta. Yogan ska vara en fristad där vi inte behöver ha leggings av ett speciellt fabrikat för att platsa in.

Annons


En annan aspekt på vad som kan hända i yogasalen är flörtandet. Huvudregel för yogalärare: var trevlig men aldrig flörtig. Yogasalen är en fristad speciellt för kvinnor. Eller som en elev sa: ”Det är ok att flörta var som helst. Men inte just här”. Tyvärr förstår inte alla, främst manliga, yogalärare var denna gräns går. Den kan vara hårfin, visst. Men hellre litet på säkra sidan och inget som kan uppfattas som flört. Personlig och med humor? Ja. Privat? Nej. Att röra en elev under justering utan att fråga är ett no-no. ”Är det ok att jag lyfter dig?” Ett ja, och jag lyfter elevens höft i nedåtgående hund. Ett nej, försök igen med verbal justering. En hel del elever vill efter passet ventilera sina krämpor. Helt ok. Men är det något jag är tveksam över så säger jag att jag inte vet, hänvisar till läkare eller fysioterapeuter. Yoga är bra och kan innebära en fysisk och mental evolution och revolution. Men, återigen, inte för alla. Jag har inlett ett samarbete med PT:n och fysioterapeuten Anton Zackrisson på Fitness24Seven Skanstull. Vi skapar, som det heter, synergier mellan våra olika discipliner (se podden ”Yoga + styrketräning = sant”) Vi arbetar med en serie korta, instruktiva filmer för YouTube, Instagram, Facebook och YesYogas hemsida där Anton visar vad vi kan göra för att stärka t ex ländrygg och handleder - två saker som brukar dyka upp i eftersnacken på yogalektionerna. Detta är andra krönikan som slutar i anknytning till ordet ödmjukhet (trots att alla läsare kanske inte förknippar mina krönikor med, i första hand, det ordet). Utan denna ovan relaterade ödmjukhet inför kroppen och det som händer i yogasalen kan yogan bli allt mer non inclusive - och mer skadedrabbad. Alla ska vara inkluderade. Och det är mycket som ska inkluderas i passen vad gäller variation, förnyelse, justeringar, säkerhetstänk, ton, stämning, adressering. All inclusive är målet.

PS. Synpunkter på krönikorna är välkomna. Skriv till yogatrender.se eller direkt till christian@yesyoga.se.

Kontakt

christian@yesyoga.se

http://www.yesyoga.se

http://www.yogadjsessions.com

https://www.acast.com/yogaradiosessions

Tyckte du om artikeln och vill veta när vi släpper nytt? Prenumerera gratis här.

#ChristianWigardt